Don´t try this at home

Don´t try this at home

Råvaruinvesteringar

Allt är inte guld som glimmar

Under hösten har råvaror blivit à la mode i Sverige. Från ingenstans har helt plötsligt råvaror kommit att fara över allas läppar. Visserligen har man som privatperson kunnat handla i råvarumarknaderna sedan drygt hundra år, men det är i USA. Som institution i Sverige har ungefär samma bild varit gällande. Man måste fråga sig varför tar det så lång tid för tillgångsslaget att nå den svenska marknaden? Råvaror som en strukturell del av en strategisk portfölj är ju en så kallad ”no-brainer” på samma sätt som obligationer är tillsammans med aktier, så varför? Det enkla svaret är att det inte funnits vare sig tradition, bedömd lönsamhet eller kompetens för att tillhandahålla och investera i råvaruinstrument, förrän nu vill säga.
Vad har vi svenska investerare fått tillgång till nu? Om man önskar investera i råvaror är det kort sagt den absolut sämsta formen av värdepapper man kan tänka sig. Nedan finns de rangornade efter skalan sämst först. Det går att handla i en mängd råvaruprodukter: ETNer, börshandlade OTC-papper i olika råvaror utställda av diverse emmitenter, CfDer (Contracts for Difference), ETFer på råvaruindex, råvaru-indexbaserade vanliga fonder, börshandlade fonder, som placerar i enskilda råvaruderivat, med flera. Samtliga dessa produkter/instrument har ett gemensamt tillkortakommande och det är att de är passiva strategier. Passiva i meningen att de dels alltid är långa, det vill säga vanligtvis att kursen stiger om priset på tillgången går upp, dels att de aldrig tar hänsyn till de respektive marknadernas terminsstruktur, eller motsvarande en yieldkurva. Om en råvarumarknad ligger i så kallad contango eller backwardation så har det avgörande betydelse för hur totalavkastningen på ett instrument blir.
Att investera enligt en passiv strategi i råvaror är inte samma sak som att göra motsvarande i aktier eller obligationer. Ur det perspektivet skiljer sig råvaror som tillgångsslag från de mer traditionella. Skillnaden kan verka teknisk och trivial till sin natur, men är man som investerare vanligtvis intresserad av hur den totala avkastningen på en placering blir måste man vara aktsam på hur terminsstrukturen i varje enskild råvara ser ut.
En analogi, möjligen lite haltande, är att jämföra en aktieinvestering där man i ena fallet får utdelningar varje år ovan på kursutvecklingen medan man i andra fallet att löpande göra kapitaltillskott via nyemissioner. Om vi antar att kursutvecklingen i båda fallen är lika är då frågan – vilken investering vill jag göra, så ter sig svaret enkelt, självklart blir det aktien med utdelning.
En obligationsinvestering kan uttryckas på samma sätt men då genom att titta på avkastningskurvan. Att investera i en tioårsobligation som har högre ränta än en ettårsbligation avspeglar den extra kompensation jag erhåller för att binda mitt kapital nio år längre. Om avkastningskurvan å andra sidan har negativ lutning, ettårsräntan är högre än tioårsräntan får jag istället betala (!) för att binda mitt kapital nio år längre – vilket kanske inte är så attraktivt…
På motsvarande sätt ska man se investeringar i råvaror, man måste se till totalavkastningen. Och vi skall då komma ihåg att det som erbjuds till de finansiella aktörerna inte är en klump guld eller en hög med vete, utan det är derivat, futures/forwards, i olika förpackningar vi uteslutande talar om.
I råvaruderivat är det således alltid en terminsstruktur man investerar i och den fråga man alltid ska ställa sig om man vill placera långt, d v s vilj H del i en prisuppgång, är huruvida man får betalt, eller om man måste betala för att erhålla exponeringen i råvaran man tror ska gå upp.
I de instrument/produkter som nämns ovan, ETF, ETN, Cfd men också råvaruindexprodukter, beaktas aldrig frågan om terminsstrukturen. Detta medför att den som investerar i produkterna strukturellt avsagt sig en av huvudkällorna till totalavkastningen i tillgångsslaget.
Analogt med exemplen ovan så är det liktydigt med att vara indifferent till en investering med avseende på om jag får betala in mer pengar i en nyemission eller får utdelningar på aktier. Det är uppenbart att råvaror är ett annat djur än traditionella finansiella tillgångar. Dels för att de handlas via derivat, dels för att råvaror även har en helt annan fysisk dimension. Det handlar faktiskt om bönder och bagare till brödet på bordet eller gruvor och biltillverkare till bilen du kör. Hur väder, jordbävningar, naturkatastrofer, strejker på andra sidan jordklotet, statskupper, krig med mera påverkar flödet av varor globalt. Det är på riktigt, helt enkelt. Börsen, obligations- och valutamarknaderna är inte på riktigt, eftersom de inte behöver leverera något fysiskt varje månad eller kvartal i en viss kvantitet till någon, någonstans, till ett i förväg uppgjort pris. Av bland annat det skälet inses att terminsstrukturen för råvaror varierar över tiden.
Över både kortare och längre perioder, beroende på till exempel väder och lagersituation , kan terminsstrukturen skifta radikalt. För att fånga detta och för att använda tillgångsslaget råvaror på bästa sätt krävs det att man är aktiv i förvaltningen och tar hänsyn detta. De instrument och produkter som nämnts ovan gör inte detta och bör undvikas av det skälet.

Risker med passiva placeringsalternativ utgivna av enskild aktör
• Motpartsrisk gentemot den som utställer instrumentet
• spreadrisk (köp/säljkurs) när man vill handla
• operationella risker om det förekommer så kallad aktiv kassaförvaltning
• avgifter som en index-/passiv förvaltning kan aldrig kompensera med överavkastning
• ofta ingen underliggande tillgång finns för det man investerat i

Råvaror är helt enkelt snäppet mer komplicerat än traditionella tillgångar. Men kan man investera i dem på någorlunda begåvat sätt har de fantastiska egenskaper att tillföra en finansiell portfölj, främst som riskspridare.
Vi rekommenderar att ni tar kontakt med er rådgivare för en fortsatt diskussion om vi på Ålandsbanken kan hjälpa er att konstruera bättre portföljer med hjälp av råvaror. Men kom ihåg det kan stå som varning i media – Don´t try this at home!

Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s