Varför stiger oljepriset?

De folkliga resningarna i Nordafrika har skapat oro på oljemarknaden den senaste tiden. Men det var först när oroligheterna spred sig till Libyen förra veckan som råoljepriserna steg på allvar. Libyen producerade knappt två miljon fat råolja per dag före oroligheterna, vilket motsvarar 1,4% av världsproduktionen. Eftersom att Saudiarabien ensamt säger sig ha en extrakapacitet på nästan 5 miljoner fat per dag och har lovat öka sin produktion kan prisreaktionen tyckas överdriven.

En anledning den starka reaktionen kan vara att den saudiarabiska oljan är av ”fel” kvalité, se exempelvis artiklarna i FT och NYT. Olja från Libyen är söt (låg svavelhalt) och lätt (låg densitet) medan den saudiska olja tvärtom är sur och tung. Av miljöskäl är en låg svavelhalt önskvärd när oljan raffinerats till bensin, diesel och andra produkter. Därför behöver sur olja ”avsvavlas”. Tung olja innehåller en högre andel av långa kolväten som behöver omvandlas, krackas, till kortare kolväten för att få produkter som bensin och diesel. Därmed skulle den saudiska olja inte direkt kunna ersätta den libyska.

En anledning till denna oro är erfarenheten från 2008 då gerillaattacker i Nigera minskade utbudet av lätt, söt olja vilket drev priserna till rekordnivåer på nästan $150 per fat under sommaren. Dock har mycket ändrats sedan 2008: kapaciteten för att avsvavla olja har byggts ut samtidigt som oljekonsumtionen till en allt större del sker i utvecklingsländerna och de släpar med kraven på låg svavelhalt. Därmed skulle Asien och västvärlden kunna ”swapa” olja från Mellanöstern och Afrika. Vad gäller densiteten har både västvärlden och utvecklingsländerna ökat sin efterfrågan av diesel på bekostnad av bensin, då dieseln har högre bränsleeffektivitet. Därmed är densiteten inte heller ett så stort problem.

Ser vi på oljepriserna stödjer inte heller de idéen om en akut brist på lätt, söt olja. Dels är spreadarna mellan Brent och cashpriserna på arabisk olja långt ifrån nivåerna under 2008. Dels handlas WTIn fortfarande långt under Brenten, vilket vi tidigare kommenterat; detta antyder att oljemarknaden fortfarande tycker att geografi är mycket viktigare än kemi.

Varför har då oljan reagerat så kraftigt? Och varför stannar den på dessa höga nivåer? Självklart kan finansiella spekulanter spela en roll men deras uthållighet är notoriskt låg. Orsaken kanske istället står att finna i rapporter från Bahrain och Iran? Skulle den politiska oron spridas från Nordafrika till Mellanöstern kan oljeförsörjningen hotas på allvar. I dagens priser finns en riskpremie för detta. Skulle farhågorna besannas kommer olja med största sannolikhet fungera som en bra portföljhedge.

Om Anders Blomqvist

Arbetar med kapitalförvaltning på Ålandsbanken Sverige AB, bland annat som förvaltare av Ålandsbanken Commodity Fund.
Det här inlägget postades i Bensin, Eldningsolja, Råolja. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s