Hur tolka råvarukorrektionen?

Efter två veckor av korrektion och ökad volatilitet undrar många hur man ska tolka råvarumarknaderna. I veckans nummer av The Economist finns inte mindre än två artiklar och en kolumn om råvaror i ”Finance and Economics”. Å ena sidan ställer sig många frågan om uppgångsfasen i råvarupriser som varat i tio år närmar sig sitt slut. Å andra sidan funderar man kring hur råvarupriserna påverkar återhämtningen av världsekonomin samt centralbankernas penningpolitik. Som råvaruinvesterare finns förstås också en annan fråga: undermineras de långsiktiga argumenten för råvaror i en investeringsportfölj?

På längre sikt drivs avkastningen hos råvaror för finansiella placerare av terminsstrukturen. Flera råvaror, exempelvis sojabönor och brentolja, har visat ökad backwardation senaste dagarna trots nedgången i pris; det vill säga kontrakt med längre löptid har fallit mer än de med kortare. Detta är gynnsamt för råvaruinvesterare och om något stärker det caset. I andra fall, exempelvis vete och kakao har graden av contango istället ökat. Det är förstås dåligt för en indexinvesterare medan den aktiva investeraren kan utnyttja divergensen bland råvaror. Divergensen kan tolkas som en normalisering då utbuds- och efterfrågebalanserna ser väldigt olika ut i de olika råvarorna.

Förutom avkastning är det låg korrelation – i synnerhet mot aktier – som gör råvaror intressant för exempelvis pensionsförvaltare. Nedan finns korrelationen mellan råvaruindexet CRB och amerikanska aktier sedan 1990:

Typiskt har korrelationen legat mellan -0,25 och 0,25 för att i samband med finanskrisen stiga till mellan 0,50 och 0,75. Efter oroligheterna i MENA (Middle East and North Africa) i år har korrelationen dock fallit tillbaka till historiska nivåer. Det som hänt de senaste veckorna talar inte för en återgång till det högre intervallet.

De senaste veckorna har varit väldigt slagiga i råvarumarknaderna. I grafen nedan visas rullande tremånader volatiliteten (andramomentet av avkastningarna) uttryckt i procent i årstakt sedan 1990.

Det senaste observationerna utgör en spik – om än liten i jämförelse med den enorma volatiliteten 2008/09. Volatiliteten är autokorrelerad; om volatiliteten var hög senaste veckan kan den förväntas vara hög nästa också. Vi bör alltså räkna med fortsatt slagiga råvarumarknader.

Sammanfattningsvis så talar terminsstrukturen och korrelationen gentemot aktier snarare mer än tidigare för råvaruinvesteringar men det sker till kostnaden av ökad volatilitet.

Om Anders Blomqvist

Arbetar med kapitalförvaltning på Ålandsbanken Sverige AB, bland annat som förvaltare av Ålandsbanken Commodity Fund.
Det här inlägget postades i Terminsstruktur, Volatilitet. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s