Priser på jordbruksmark

Priserna på jordbruksmark har stigit världen över i samband med stigande råvarupriser och nettovinster för bönderna. Nu varnar allt fler för risken av en prisbubbla på jordbruksmark. Exempelvis har Robert Shiller vid Yale – författare till Irrational Exuberance som publicerades strax före internetbubblan sprack – sagt att jordbruksmark är hans favorit som dark horse till att vara nästa prisbubbla. Thomas Hoenig, president för Kansas City FED, har också uttryckt oro för prisnivåerna.

Jordbruksmark kan förstås prissättas på liknande sätt som fastigheter. Arrendet för jordbruksmark bör ge en rimlig avkastning för markägaren; typiskt krävs en avkastning, eller capitilization rate, på säg 5%. Detta ska ställas i relation till realräntan (jordbruksmark är i högsta grad en real tillgång). Om realräntan långvarigt är låg riskerar prisbubblor i jordbruksmark precis som i andra tillgångar.

Som synes från grafen nedan från Chicago FEDs kvartalsbrev om jordbruksmark och kreditförhållanden AgLetter har arrendena stigit kraftigt de senaste åren i reala termer:

De stigande arrendena sammanfaller förstås med prisuppgången på jordbruksprodukter. Idag är det dessutom allt vanligare att en del av arrendet knyts till exempelvis majspriset. Av undersökningen framgår att de ökande inkomsterna för bönderna har minskat efterfrågan på lån samtidigt som viljan hos bankerna att låna mot jordbruksmark stigit. Vidare noteras att i allmänhet bjuder lantbrukare över investerare; en bubbla torde därmed vara begränsad till själva jordbrukssektorn.

Erfarenheterna från åttiotalet då kraftigt stigande räntor (Volker!), stigande dollar och därmed fallande export och råvarupriser fick priserna på amerikansk jordbruksmark att kollapsa 40% (och realt mer än halveras) finns fortfarande i det allmänna medvetandet:

Även Sverige har sett kraftigt stigande priser på jordbruksmark; se LRFs pressmeddelande om Åkermarkspriser 2010. Den som tänker sig att investera i jordbruksmark bör göra extra noggranna känslighetsberäkningar av sin cashflowanalys. Förutom osäkerhetsfaktorerna ovan finns osäkerheten kring EUs jordbrukspolitik. Inte minst gäller det ett av PIIGS skadeskjutet EU.

Om Anders Blomqvist

Arbetar med kapitalförvaltning på Ålandsbanken Sverige AB, bland annat som förvaltare av Ålandsbanken Commodity Fund.
Det här inlägget postades i Jordbruksprodukter. Bokmärk permalänken.

En kommentar till Priser på jordbruksmark

  1. Dr Doom skriver:

    Subekonomin som haren inte helt oväsentlig roll i sammanhanget är är de subventionselement som återfinns inom varje ekonomisk region. I vissa fall kompenseras jordbrukaren för billig import, i andra fall stimuleras denne för att minska ensidigheten i vad som produceras etc. Den snårskog av subventioner och bidrag som slevas ut till jordbrukssektorn är svår för utomstående att tränga igenom. En sak är dock helt klar, beloppen som årligen ramlar in till jordbrukssektorn är väldigt stora och bidrar naturligtvis till att pumpa mer luft i bubblan. De stora prisrörelserna ( – uppgångarna ) vi noterat i en rad jorbruksprodukter försärker anomalin i prissättningen på produktiv jordbruksmark. I stora stycken kan sektorn liknas vid vad som skett och sker inom finansindustrin en halvreglerad sektor är bästa sortens förutsättning för att skapa bubblor. Hasse & Tage satte fingret på detta redan under 1970-talet med en av sin sketcher. I en dialog mellan två bönder frågar den ene – vad är det du inte skall odla i år? En återspegling av hur regelringar skapar incitament som kanske inte alltid har en prcition som är optimal i ett bredare perspektiv. I en situation med kraftigt förändrade relativpriser ( t e x priset på pengar, realränta) där samtidigt subventionerna ligger kvar på tidigare nivåer skapas förutsättningar för enorma vinster. Dessa två faktorer är bovarna bakom markprisuppgången vi sett under senare år. Bibehållet höga priser på jordbruksprodukter kombinerat med nära noll i realränta samt dagens subventionsnivåer är en kombination som inte ter sig varaktig. – Bubbla, sa Bull.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s