WTI-mysteriet tätnar

Vi har tidigare kommenterat problematiken med den amerikanska oljeterminen WTI, se här och här. Senaste tiden har denna prisanomali nått nya höjder och WTI-oljan har spreadat isär mot både oljederivaten och sjöburen (seaborne) olja. I följande graf tittar vi på spreaden mot Brent respektive Louisiana Sweet Spot

Att de olika spreadarna är så lika tyder på att brentbristen i avsaknad av libyenolja är av sekundär betydelse (det är inte Brenten det är ”fel” på). Förklaringen verkar snarare ligga i logistiken och lagringskapaciteten i amerikanska Mellanvästern. De höga lagernivåerna i Cushing, som ju är leveranspunkten för WTI, driver dess terminsstruktur in i contango medan exempelvis brent handlas i backwardation. Tittar man på lagerstatistiken och terminsstrukturerna senaste kvartalet ser spreaden dock ut att vara väl tilltagen. I grafen nedan jämför vi spreaden med lagernivån i Cushing:

Som vi noterat är lagren i Cushing på denna nivån långt ifrån fyllda. En annan tänkbart motiv vore ett generöst relativt terminspåslag mellan brent och WTI.

Frågan är om dessa styva 5% i årlig premie är tillräckligt för att bära risken att prisspreaden kollapsar.

Om Anders Blomqvist

Arbetar med kapitalförvaltning på Ålandsbanken Sverige AB, bland annat som förvaltare av Ålandsbanken Commodity Fund.
Det här inlägget postades i Råolja, Terminsstruktur. Bokmärk permalänken.

En kommentar till WTI-mysteriet tätnar

  1. Ping: Världens problem andra än Cushing? | Råvaror

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s