Koppar drivs av den kinesiska byggboomen

Kina står idag för omkring 40% av världens kopparkonsumtion. Som jämförelse bor knappt 20% av världens befolkning i Kina och i köpkraftstermer utgör Kina ungefär 13% av världens BNP. Kinas höga kopparkonsumtionen förklaras av snabbt bostadsbyggande och omfattande infrastrukturinvesteringar. En vändning i dessa sektorer skulle sannolikt båda illa för kopparpriset.

Ekonomer är oense, föga förvånande, om uthålligheten i den kinesiska byggboomen. Å ena sidan finns strukturella faktorer såsom urbanisering och industrialisering vilka talar för att priserna kan förklaras av fundamentala faktorer (precis som Riksbankens senaste utredning om svenska huspriser försöker göra gällande). Å andra sidan finns tecken på kreditexpansion och spekulation som verkar ohållbara.

Som exempel på lugnande studier finns ett så kallat ”working paper” från IMF: Are House Prices Rising Too Fast in China? Deras ansats lämnar dock mycket övrigt att önska: att anpassa en modell med sex parametrar till tio års kvartalsvisa fastighetspriser från ett antal städer (med sannolikt högt korrelerade fastighetsmarknader) och sedan uttala sig om priserna i ändpunkten av intervallet är tämligen meningslöst. Om det verkligen är en prisbubbla, skulle en dylik studie endast avgöra om bubblan blåses upp på ett balanserat sätt.

Andra, såsom Edward Chancellor vid GMO som i Between Error of Optimism and Pessimism – Observations on the Real Estate Cycle in the United States and China, jämför den kinesiska fastighetsmarknaden med de cykler som funnnits i de västerländska fastighetsmarkanderna. Chancellor hänvisar till det klassiska verket på området: Homer Hoyts avhandling från 1933, One hundred years of land values in Chicago där tydliga cykler indentifieras i Chicago från de 12 timmerhusen år 1830 till mångmiljonstaden år 1933. Hoyt hittar fem cykler med bottnar/depressioner omkring 1842, 1865, 1878, 1897 och 1932. Även om skillnaderna mellan Chicago på 1800-talet och Kina idag är enorma, finns också likheter i en starkt växande ekonomi som kommer i kapp de gamla ekonomiska supermakterna (Europa respektive USA).

Senaste tiden har både koppar och fastlandsbörserna i Kina gått relativt dåligt. En tolkning blir förstås att en allvarligare nedgång i det kinesiska byggande kan stå för dörren. I ett sådant scenario gäller det som råvaruinvesterare att inte vara alltför fäst vid en lång position i koppar. Att flera av investmentbankernas analytiker har prisprognoser på över $10000 per ton är betyder inget; en fastighetsinducerad depresssion i Kina skulle efteråt kunna avfärdas som en ”svart svan” och därmed ”omöjlig” att förutspå.

För nu är huvudscenariot en återhämtning av kopparpriset. Men ett fortsatt svagt kopparpris borde vore en tydlig varningsignal för lägre tillväxt i Kina. Steget därifrån till en depression a la amerikansk 1800-talsmodell är långt, men varje försiktig investerare bör beakta det som ett tänkbart scenario!

Om Anders Blomqvist

Arbetar med kapitalförvaltning på Ålandsbanken Sverige AB, bland annat som förvaltare av Ålandsbanken Commodity Fund.
Det här inlägget postades i Koppar. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s