Kraschar råvaror uppåt?

Det finns i huvudsak två statistiska egenskaper hos råvaror som grupp – tänk ett råvaruindex – som gjort dem attraktiva hos institutionella placerare. De första och viktigaste egenskapen är att råvaror historiskt sett varit lågt korrelerade till aktier och obligationer. Anledningen till detta är att råvarupriser till stor del styrs av tillgång och efterfrågan på de enskilda råvarorna snarare än av de faktorer som styr aktie- och obligationspriser. En annan statistisk egenskap är själva fördelningen på råvarors avkastning. Ibland säger man att råvaror ”kraschar uppåt” till skillnad från aktier som kraschar nedåt.

För finansiella tidserier såsom aktier och råvaror är det avkastningarna som är tidsinvarianterna som vi analyserar statistiskt. Att finansiell data är sällan normalfördelade är ingen hemlighet men vi kan med fördel relatera fördelningen till en normalfördelningen. En normalfördelning är fullständigt given av sina två första moment, vilka för våra avkastningar blir den förväntade avkastningen och volatiliteten. Tredje momentet, skewn, ger ett mått på hur symmetrisk fördelningen är (normalfördelningen är helt symmetrisk och fjärde momentet, kurtosisen, är ett annat spridningsmått som lägger större tonvikt på extrema utfall, det vill säga det fångar upp hur tjocka svansarna på fördelningen är.

Istället för att bara skatta momenten kan man grafiskt jämföra en datamängd med en teoretisk fördelning för att bilda sig en uppfattning hur väl den approximeras. När vi jämför med normalfördelningen får vi en så kallad normalfördelningsgraf. Låt oss betrakta indexet S&P 500 med de 500 största noterade amerikanska företagen sedan början av 1970-talet. Med månadsdata får vi:

Vi noterar att både stora negativa och stora positiva utfall är ”för vanliga”, det vill säga mätdatan har ett större fjärdemoment, tjocka svansar, jämfört med normalfördelningen. Vi ser också att stora negativa utfall är ännu mer överrepresenterade än stora positiva. Alltså är skew negativ och vi kan konstatera att aktier oftare kraschar nedåt.

Ser vi i stället på råvaruindexet GSCI under samma period få vi följande diagram:

Även råvaror har tjocka svansar och uppvisar ett för stort fjärdemoment jämfört med normalfördelningen. Dock är extrema utfall på uppsidan till och med vanligare än på nedsidan. Råvaror uppvisar därmed en svagt positiv skew och jämfört med aktier kan de sägas krascha uppåt!

Hur kommer det sig att råvaror kraschar uppåt? Det beror på utbuds- och efterfrågedynamiken hos råvaror. Efterfrågan är ofta oelastisk vilket gör att en utbudschock ger en prisexplosion om lagren från början var tillräckligt små. För råvaruinvesterare är detta förstås en gynnsam egenskap. I synnerhet om prisuppgångarna som i fallet olja tenderar att sammanfalla med geopolitisk oro och börsfall!

Om Anders Blomqvist

Arbetar med kapitalförvaltning på Ålandsbanken Sverige AB, bland annat som förvaltare av Ålandsbanken Commodity Fund.
Det här inlägget postades i Råvaruindex. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s